Nu är det klart att MFoF även 2024 ska betala ut och följa upp en satsning på statsbidrag om totalt 375 miljoner kronor till kommuner och regioner för förstärkta föräldraskapsstödjande insatser. Medlen ska bidra till ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd i hela landet, samt bidra till att förebygga kriminalitet för barn och unga.
Årets verksamhetsbidrag från Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) kommer att stimulera ett kunskapslyft för yrkesverksamma inom kommun och region, som möter barn, unga och deras familjer som befinner sig i en hederskontext.
I deras enkätundersökning 2022 framgick det att knappt hälften av landets kommuner och regioner har utbildningsplaner för att säkerställa sin kompetens i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. MFoF vill ge kommuner och regioner en möjlighet att stärka sitt systematiska arbete där utbildningsplan för ökad kompetens är en viktig del.
Ansökningstid: 24-02-12—24-03-14
Läs mer om verksamhetsbidraget på deras webbplats Verksamhetsbidrag för förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck (mfof.se)
I december 2020 fick MFoF i uppdrag att ta fram en handlingsplan för ett brottsförebyggande föräldraskapsstöd, med fokus på att sammanställa kunskap, identifiera arbetssätt och metoder. Inom ramarna för uppdraget skulle MFoF också lämna förslag på förebyggande och uppföljbara utvecklingsarbeten inom föräldraskapsstöd. Uppdraget har slutredovisats den 31 januari 2022. Regeringen har gett MFoF i uppdrag att under 2022 – 2023 genomföra myndighetens handlingsplan för ett brottsförebyggande föräldraskapsstöd. Målet är att bidra till att förebygga barns och ungas brottslighet.
Handlingsplan för brottsförebyggande föräldraskapsstöd MFoF 2022-02-02.pdf
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF, har lanserat en kunskapsbank på webben. Kunskapsbanken är en strukturerad översikt av det kunskapsmaterial som finns tillgängligt i Sverige när det gäller föräldraskapsstöd och våldsförebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Kunskapsbanken är uppdelad i fyra kategorier som var och en samlar länkar till befintlig information, metodstöd, rapporter, lagrum, antologier, artiklar med mera. Kunskapsbank för föräldraskapsstöd och våldsförebyggande arbete
De senaste åren har antalet motorburna träffar ökat i Västmanland och likaså de problem som är kopplade till träffarna. Problematiken omfattar både brott och ordningsstörningar samt bidrar även till otrygghet. Polis och socialtjänst vittnar om att det inte är ovanligt att väldigt unga personer, barn i 12–13 års åldern, vistas på motorträffarna. Med anledning av detta har Länsstyrelsen Västmanland tagit fram en film som belyser problematiken med att unga personer, barn, vistas i dessa miljöer. Målgruppen för filmen är föräldrar och vårdnadshavare och materialet är tänkt att användas som information och kanske diskussionsunderlag. Film om motorburen problematik.
Länsstyrelsen i Jönköping har i samarbete med region och kommuner tagit fram en vägledning som består av 10 samtalsträffar avsett för grupper med blivande och nyblivna föräldrar. Träffarna omfattar olika teman som spänner från graviditet och förlossning fram till det att barnet är tre år. Till vägledningen finns en låda med verktyg för att skapa delaktighet och engagemang i samtalen. Verktygen är dialogkort, filmer, poddar och bilder. Till varje träff finns även tillhörande dialogkort som är centrum i samtalet.
Materialet och mer info finns här Föräldrastödjande insatser i grupp på familjecentralen-Utveckling i Jönköpings län (rjl.se)
En nyligen publicerad studie visar att barn som har förlorat en förälder riskerar sämre skolresultat än andra jämnåriga. Studien pekar också på att skolan behöver ta ett ökat ansvar för att stötta elever när en förälder har dött. – Tyvärr är det stora regionala skillnader när det gäller stöd till elever som drabbas av dödsfall i familjen. Det gäller både för skolan och om man ser till stödinsatser generellt i samhället, säger Mikael Rostila, en av forskarna bakom studien. Artikel om studien.
Föreningen för familjecentralers främjande, FFFF, har tagit fram en nationell vägledning för samverkan inom en familjecentral – Samverkan för barns bästa.
Vägledningen beskriver de kända faktorer och förutsättningar som genom samverkansmodellen familjecentral möjliggör ett gott främjande och förebyggande arbete för barn och barnfamiljer.
Efter snart tre år vittnar alla delaktiga i projektet Koordinatorstöd för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning samstämt om att det fört mycket positivt med sig för familjerna, barnen och professionella inom kommuner och regioner. Familjer uttrycker bland annat att oron och stressen minskat, vilket bidragit till en ökad livskvalitet för familjerna som helhet. Projektet är ett samarbete mellan NKA och Socialstyrelsen.
Läs reportaget -Alla vinner på koordinatorstöd!
Under 2019-2021 utvärderades Föräldraskap i Sverige av forskare på Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin i Stockholm. Slutrapporten av forskningen visar på resultatet att föräldrarna uppgav en ökad tillit till socialtjänsten och vården och att de i högre grad visste var de kan vända sig för hjälp och stöd efter deltagande i programmet. Fler föräldrar svarade också i enlighet med svenska lagar och riktlinjer på frågan om att kontrollera sina tonårsdöttrar efter deltagandet.
En högre tillit till viktiga samhällsinstanser som vården och socialtjänsten kan tänkas öka möjligheten att nå familjer med den vård och det stöd som samhället erbjuder. Vad gäller resultaten kopplade till uttryck av hedersrelaterade kulturer så kan det ses som en viktig preventiv insats att få föräldrar från olika kulturer att reflektera och diskutera olika normer.
Rapporten om ojämlikt uttag av föräldraledighet bland pappor
En rapport från inspektionen för socialförsäkringen uppmärksammar vilka pappor som tar ut noll eller få dagar med föräldrapenning. Vart tredje barn som föddes 2017 har en pappa som använt färre än 30 dagar med föräldrapenning. Analysen visar bland annat att det är vanligare att pappor med låg inkomst tar ut noll dagar med föräldrapenning än pappor som har högre inkomst. Det är också vanligare att utrikes födda pappor tar ut noll dagar med föräldrapenning än att inrikes födda pappor gör det.
Som extramaterial till rapporten finns statistik kommun för kommun på andel pappor som använder noll eller få dagar.
Den 28 oktober 2021 livesände Socialstyrelsen en presentation av en ny samling av metoder och arbetssätt för att förebygga normbrytande beteende och brott bland barn och unga. Samlingen omfattar 33 arbetssätt för brottsförebyggande i samverkan.
Läs mer och hitta exempelsamlingen hos Socialstyrelsen
Nya regler för föräldraskapspresumtion från 1 januari 2022
Den 1 januari 2022 infördes regler om föräldraskapspresumtioner motsvarande faderskapspresumtionen för gifta, kvinnliga par som är föräldrar och gifta föräldrar där en eller båda har ändrat könstillhörighet. Syftet med de nya reglerna är att – med utgångspunkt i principen om barnets bästa – åstadkomma en mer ändamålsenlig, jämlik och modern reglering.
Här kan du ladda ner en affisch i PDF-format kring föräldraskapspresumtion som kan sättas upp i väntrum, fikarum eller på andra platser där blivande föräldrar kan söka efter information.
Webbportalen informerar om barnkonventionen för dig som arbetar med familjerätt och familjerådgivning. På uppdrag från regeringen har MFoF samlat viktig information om barnkonventionen, med särskilt fokus på dess fyra grundprinciper.
